Det är snart jul. Lucia idag. Fick se Luciatåg på jobbet och började nästan gråta. Vad är det med denna blödighet egentligen?! Ja jöss. Återigen: det var nu lääängesen jag uppdaterade bloggen. Drygt två månader sen. Då var det början på oktober och jag hade precis kommit ned till Göteborg för jobb där. Men vad hände?? På dessa två månader har livet gjort en tvärvändning. För drygt en månad sen planerades barn, hus och familj. En framtid tillsammans. Och nu. Nu bor jag i stugan och jobbar inne i stan. Jag håller på för fullt att landa i allt. Det går... Sådär. Ofta bra. Ofta mindre bra. Det känns som att mitt liv de sista två åren har varit en berg-och-dalbana. På två år har jag bott (kortare eller längre perioder) på typ 10 olika ställen, jag har jobbat på 9 olika arbetsplatser, varit skriven på 4 olika adresser, gjort slut med en kompis, fått många nya bekantskaper, fått två syskonbarn, köpt en stuga, varit utomlands 9 gånger, varit förälskad 3 gånger och riktigt kär en gång. Det är kanske inte så konstigt att jag nu nått en punkt där luften gått ur mig lite... De flesta av alla dessa turer och händelser har varit positiva, inget annat sagt än det. Jag är tacksam för så otroligt mycket! Men just just nu är det tomt på luft. Vissa saker har gått så fort och varit så omtumlande att jag liksom inte hunnit med. Nu är det dags för det. Att hinna med. Stanna upp och tänka till, känna efter, njuta, reflektera, omvärdera, komma ikapp. Jag vet inte vad jag vill ha sagt egentligen, vad jag vill få fram. Bara kanske få ned det på pränt. Som ett avslut och samtidigt en början.
Ja. Kanske precis så.
