Gäst från det förflutna

Jo just det. Jag har träffat på en människa från det Förflutna som ändå varit högst aktuell de senaste dagarna. Hur skumt är inte det?! Har typ knappt tänkt på denna männsika under lång tid, å så seglar saker och ting upp den sista tiden och så helt plötsligt... Är han där. Mycket skumt. MYCKET. Det är så att jag nästan tänker att "vad ska detta betyda?". Att det finns nån mening liksom. Att det ska fungera som en påminnelse. Eller ge perspektiv. Vet inte än. Men skumt är det!

Nya tider. Igen.

Jag jobbar nu min sista natt på HIA. Det känns konstigt. Det är sorgligt. Men oundvikligt. För att komma till nästa punkt måste man lämna den föregående. Det har varit två intensiva månader här nere i Uppsala. Spännande, slitsamma, omtumlande, härliga, kärleksfulla. You name it. Jag är glad över så mycket. Över stöd och värme främst. Tänk vilka fantastiska människor jag har runt mig! Jag har sagt det förut men det är helt klart värt att nämnas igen. Och igen. Och igen. Nu börjar en ny tid. Med mycket ovisshet, och det är nåt jag inte är van vid. Men det känns ändå bra på många sätt. Jag ska ge mig själv tid. Tid att läkas och tid att komma fram till vad jag vill. Egentligen. Det ser jag fram emot! Livet alltså. Livet.

Time will tell

Jag är rädd att förlora det jag börjat uppnå. Att tappa bort mig själv igen. En del av mig tror verkligen inte att det kommer hända, men det hände förut och då trodde jag det inte heller. Jag har mött nåt nytt när jag trodde jag skulle vara ensam. Nåt nytt på så många sätt. Och så är det nog. Att endast tiden kan utvisa vad som kommer ske.