Jorå så att...

Ord man använder alldeles för sällan:

frän (inte frän som i en frän doft utan från som i tuff)
fräsig
lustigt
pyttsan
makabert
jösses

Ska börja använda dom mer. Lite sisådär när som helst liksom.

-Heej! Jösses en sån fräsig jacka du har!
-Jo, jag är väl frän.
-Haha, pyttsan!
-Ha ha. Lustigt.

Makabert är svårt att få in.

Kvällen

Då jag inte har supermedicinen Coccilana hemma så får jag nöja mig med the second best i medicinväg, nämligen Chokladpudding. Chokladpudding lenar och piggar upp. Till det tar jag mig ett glas vin. Och middagen får bestå av pankakor med jordgubbsylt och grädde. Onyttigt? Nej nej. Inte. Alls. Är man krasslig så är man.

Jag har annars ägnat den senare delen av dagen till att fundera ut vad jag ska göra med all tid jag helt plötsligt fått över så här på sluttampen av mitt 7-åriga slit på universitetet. Det hade inte varit några som heeeeelst problem om jag bara hade massa pengar. Men det har jag inte. Närmare bestämt typ noll. Så. Vad gör man när man har mycket tid å lite pengar? Jag har funderat på att lära mig jonglera. Då behöver jag bara investera i tre bollar. Har även tänkt på korsord. Men ibland är jag så jävla trög å då blir korsord bara frusterande. Bilden av mig själv som rätt skärpt passar inte ihop med den totala blåsthet jag kan känna över att inte komma på vad "gastar glatt" på fem bokstäver är. Jag kanske ska bli sjukt vig? Bara sitta å stretcha å böja å bända hela dagarna. Ja. Ingen klarhet i detta än. Nu ska jag steka vidare. Pannkakor alltså.

Tomorrow

Om 12 timmar sitter jag och skriver vad som kan vara den sista salstentan (på länge iaf)... Sjukt! Känner mig nervös. Mest för att jag inte vet vad som är att vänta. Men oxå pga att den känns rätt prestigefylld denna tenta. Ojoj. Känns som det kan vara spiken i kistan för totalt 7 års studier. Galet. Jag ser ljuset. Och det är vackert. Och lite skrämmande...

Sweet!

Det har vänt lite! Snabba kast är tydligen fortfarande min signaturmelodi. Inget Norge blir det. Nej, jag körde gräddfilen rätt in på HIA! Jag är glad. Och jag inser nu med facit i hand att det är jävligt jobbbigt att inte veta och bara hänga löst liksom. Jag är riktigt nöjd med hur det blev! Och hur det blev oxå. Jisses. Skööönt! Det är det där alltså. Att allt ordnar sig. Det gör verkligen det! Och så många gånger på bästa sätt. Energin börjar sakta men säkert återkomma. Så aktiv som jag varit de senaste dagarna, av egen fri vilja och utan att tro att jag ska dö, har jag intre varit sen före jul nångång. Eller sen Sundsvall brann. Haft några riktigt bra dagar och det var så längesen.

En sammanfattning, och high five:

• Fått jobb genom gräddfilen.
• Lyckats på prallen.
• Hade en fantastiskt kul kväll i fredags!
• Återupptagen (?) kontakt med M...
• Återseende av gammal kärlek.

High fucking five! Jodå. Man får säga fucking på sin egen blogg. :)

Trötter

Jag är så trött. Så jävla trött heeela tiden. Trött som en tröttmössa på sömnpiller. Jag klunkar blutsaft och knaprar D-vitamin, jag cyklar varje dag, kommer i säng i tid och vilar middag (!) nästan varje dag. Varföär blir jag inte pigg?? Varför känns allt som ett streck? Varförvarförvarförvarför? Nu ska jag sova. I väntan på svar. Uppenbarelse. Helomvändning. Insikt. Energi. You name it, jag tar tacksamt emot vad fasen som helst.

Uppåt och nedåt

Jag känner mig verkligen upp och ned, upp och ned. Ena stunden leker livet och nästa... Ja. Då leker inget alls. Jag gillar verkligen inte det här. Dessa svängningar. Tror inte att det är speciellt många som brukar gå runt och njuta av den tid jag nu befinner mig i. Den tiden då det snart är slut och det är dags att ta steget ut i världen liksom. Men men. Det är väl bara att bita ihop! Snart är det över. Klart och betalt och nåt nytt och förhoppningsvis härligt börjar och tar form. Jag hoppas på det! Men just nu är det bara upp och ned. Mest ned precis nu.

Snabba kast

Det blev ingen stor första bokstav på han som kandiderade. Det blev bara en han.