Satt för ett tag sen och kollade igenom gamla inlägg. Det slog mig då att mitt liv ser rätt likadant ut denna sommar som förra sommaren. Denna sommar så som den förra handlar i stora drag om betonglumpen, semester i Hälsingland, vänner, beach och en del utgång. En del människor har kommit till och en del mer el mindre fallit bort, men känslan är liksom densamma. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Jag har nämligen inte kommit på riktigt än hur pass rastlös jag är. Hur pass frustrerad jag blir av att det verkar rulla på precis likadant. Eller hur mycket jag gillar när allt är som det brukar vara liksom. Jag är helt klart nöjd med stora delar av mitt liv, men det är ändå mycket som saknas. Jag går och väntar utan att helt och hållet veta vad jag väntar på.
Jag har iaf kommit tillbaka från semestern idag. Åkte i morse från skogen och kom till jobbet för min mjukstart rätt sent i eftermiddags. Det är ok att vara tillbaka. Känner mig väl kanske inte sådär superinspirerad och motiverad att ta tag i jobbet på allvar men det kommer gå. Det är ju inte så långt kvar. Plus att återstående helger är rätt uppbokade, vilket bidrar till att det känns som att tiden går fortare. Semetsern iaf har gått fort den med. Jag har varit till Beckas barndomsminnen och fått mig en välbehövlig och uppskattad dos av Norge (förhoppningsvis får jag mig en tripp dit igen i slutet av september, för att möta en del av mitt förflutna...), jag har gått på stämmor och träffat folk från förr. Jag har fått rida mycket. Pratat skit. Blivit arg och irriterad. Känt mig ledsen och JÄTTEglad. Spelat beach! Grillat. Sovit. Badat, faktiskt. Ja. Jag har väl haft semester helt enkelt.
Nu ska jag ta och cykla hem från jobbet. Kanske slå en pling till M för att se om Maxi låter lockande. Annars blir det Västan och matlådegrejsande. Slut på mammas mat nu...
Börjar redan kännas som att jag inte haft semester...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar