Wihooo! För 40 min sedan var det precis en vecka tills jag ska stå på perrongen i Sundsvall kl 22 (ok, jag vet att just DET är lite önsketänkande att tro att tåget är i tid, men men, jag lever på hoppet) och se NK komma mot mig för att kraaaamas! Jag har nog aldrig längtat så mycket efter en kram som jag gör nu. Jag har sneakat till mig nån kram då och då av nån gamling, men det är ju liksom inte riktigt på riktigt det. Om en vecka då är det på riktigt riktigt! Jag känner mig väääldigt sliten... Kroppen värker och mentalt känner jag mig lite slutkörd kan man säga... Usch. 5 veckor är lång tid. Men de sista dagarna kommer gå fort, det känner jag på mig. Pilla i sig lite smärtstillande och så är det på´t igen bara!
Men det var egentligen inte slitenheten jag tänkte skriva om. Eller om kramar för den delen heller. Jag låg nämligen igår och tänkte på det här med vänner på facebook. Vilken jäkla fenomen i sig alltså! Facebook. Ingen jävel har kunnat undgå detta. Fascinerande. Men iaf. Jag har way to many vänner på FB alltså. Så lååångt fler än jag faktiskt har. Å jag tänker ofta på detta, vill rensa och "strama upp" listan liksom. Men hur rensar man? Jag får liksom lite panik när jag tänker på det. Vilka ska man ta bort? Dom som man knappt skulle heja på om man mötte dom på stan? De som man inte träffat på 1 år och därmed köra taktiken man har i garderoben "Det som jag inte haft på mig på ett år kan jag göra mig av med"? De som är tråkiga och aldrig uppdaterar något? Det som blir problemet i min hjärna är att jag kanske vill "behålla" nån som jag inte träffat på massor med år, som man knappt känner det minsta men ta bort nån som jag egentligen bara är helt ointresserad av men som jag kanske pluggat med. Med andra ord, det finns liksom ingen given taktik. Och jag ser och hör att det kanske låter riktigt illa det jag skriver: ta bort nån, radera, rensa osv. Jag menar inte så illa, men FB har gjort att det blir så här tror jag, för många alltså, inte bara för mig. Och varför bryr jag mig då, varför vill jag rensa? Jo, för att jag mer och mer ogillar tanken på att folk som inte egentligen känner mig har "tillgång" till så mycket av mitt liv. Det är därför längesen jag la upp fotoalbum, det blir bara nån bild då och då, jag statusuppdaterar ganska sällan ändå och det tog 8 månader innan jag ändrade relationsstatus. Det sista är något som verkligen spädde på allt det jag börjat störa mig på med FB. Jag ändrade relationsstatus och den första som tryckte gilla var en gammal gymnasiekompis som jag på sin höjd skulle heja på på köpingen i Ljusdal och som aldrig annars skulle få reda på att jag är i ett förhållande. Varför gillar han det kan man undra? Bryr han sig verkligen över huvud taget??? Och lägga ned FB känner jag ändå att jag inte vill. För så mycket är baserat på FB. Fasen alltså, jag gillar inte fenomenet på många sätt alltså!
Å så var det detta med I-landsproblem. Jag har ett jobb som tillåter att jag drar på äventyr till Norge, får massa erfarenheter och tjänar bättre än i Sverige. Å jag har massa människor på en sajt på nätet som uppenbarligen vill vara mina "vänner". Å så klagar jag på mental trötthet, längtan efter en kram och på att jag inte vet hur jag ska "rensa" bland mina "vänner"... Kanske får jag bara gå och kamma mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar