Lite hemlängtan...

Ja, jag har fått det. Lite hemlängtan. Inte massor. Inte så att jag inte trivs, men jag gör just det, lääängtar tills jag är hemma. Njuter ändå av tiden här. Det är ju inte alltid man får bo gratis i en fin stad under en sommar. Det är vackert här. En bra stad. Men ändå. Borta bra men hemma bäst liksom. Jag längtar efter min fina brorson å hans fina föräldrar. Att få se deras nya ställe! Jag längar efter Hälsingland. Efter att få mysa i soffan. Efter min bil (!). Efter familjetid. Efter att få åka till Umeå å mysa med Bill. Jag längtar efter mina vänner. Men det som är så bra, så som det alltid är, är ju att tiden går framåt. Den stannar aldrig. Vilket betyder att för varje stund kommer jag närmare. Å tills dess är det bara att göra det bästa av situationen. Och det tycker jag ändå att jag gör.

Oh. En sak till. Efter 12 år utan några som helst händelser så har det nu hänt. I förra veckan krockade jag. Ingen skadad, bara bilen. Å den andres bil... Tur att jag är täckt av försäkringen genom jobbet... Å tuuuur att det enda chefen sa var "ta det luuugnt, du är inte det första och inte den sista! Å om inget hänt på tolv år var det väl nästan på tiden :)" En jefla tur att dom såg på det så.