Jag överlevde!

Jag gjorde faktiskt det. Dock kändes det på söndagen som att jag var mer död än levande... Men oj vilken dag lördagen var! Sol från klarblå himmel, över 20 grader i vattnet, kall folköl, en hel drös med trevliga grabbar och så jag. Lilla jag. Jag blev ensam tjej ändå. Som yngst i gänget och den enda med bröststorlek större än A-kupa (vissa av dessa killar har sett sina glansdagar och har nu intagit en mer bekväm "småbarnspappeapparel" med tillhörande småbröst) så äntrade jag kanoten och tog ett djupt andetag. Insåg ganska fort att här var det bara att åka med, både rent bokstavligt då vi var tre i min kanot och jag fick platsen i mitten där det är svårt att paddla, men även åka med i form av att anpassa sig till grabbarnas snack och jargong. Fast ni som känner mig vet att jag inte har sådana problem med att hålla en ganska låg nivå om man säger så... Vi stannade på massor av ställen för bad och urtömning och grillning och bara vila under solen. Heeelt underbart! Väl framme, efter ett antal timmar, så tändes grillen och fotbollsmålen riggades. Jag korades till Förste Lekledare. En roll som jag i vanliga fall både gillar och klarar bra, men jag kan väl säga som så att detta gäng inte var det mest leksugna jag varit med om. Vi spelade dock lite fotboll och när ena finallaget lämnade WO pga fylla och avhopp av annan orsak så vann faktiskt mitt lag. Sweet! En väldans ärofylld seger. Kvällen fortskred och som blixtar från klarblå himmel damp det ned än det ena än det andra i mitt knä som jag var tvungen att smaka på. Och i takt med att diskussionerna blev mer och mer intressanta försämrades synen till följd av alkoholdimma och solens nedgång. När skjutsen senare kom för färd mot sängens sköna omfamning så ville jag hellre skrika könsord och prata med pojkar än åka hem. Resten är historia och eventuella minnesvärda detaljer lämnas vid förfrågan. Söndagen spenderades i gående fosterställning alternerat med horisontellt läge vid stranden i Sandvik med Mia. Och sen väntade bussen tillbaka till verkligheten. Vissa dagar innebär en total flykt från vardagen och ger en en extra energiboost samtidigt som dom tar musten ur en. Lördagen var helt klart en sån dag och jag är glad att jag nästlade mig in. Nästa gång får vi se om jag kommer ligga på lika mycket. Fast vem vet, jag kanske slipper tjata, jag kanske blir medbjuden med all min kvinnliga flärd. Fast jag tvivlar ändå på det... ;)